Alla barns rätt på förskolan

Under projektperioden har fyra pedagoger från Sorundas förskolor testat att arbeta med material om barnkonventionen, från Unicef och Rädda Barnen, på sina respektive förskolor. Detta som en del av förskolans arbete med det demokratiska uppdraget.
En utställning om arbetet har tagits fram och presenterades torsdagen den 23 oktober på Nynäshamns bibliotek.

Tre av pedagogerna var på plats för att berätta för besökare om sina erfarenheter.
Tyvärr kunde få av de inbjudna komma, men de som var där var mycket intresserade.
Utställningen kommer snart att flyttas över till Sorunda bibliotek, så det finns chans att se den där.

Tack till Åsa, Kristin, Marie och Eva, för att ni gjort ett så viktigt och spännande arbete med barnen och för att ni bjuder på era erfarenheter!

Allas llika värde dag

 I början av oktober hade vi en Allas lika värde dag i rektorsområdet med alla lärare i grundskolan. Det är ett av fokusområdena i skolan för detta läsår och det är spännande att få vara en del av det arbetet.

På förmiddagen föreläste Niklas Andersson som kommer från PeaceWorks och arbetar med Låt stå, antirasism på schemat. Det är ett projekt om hur man kan integrera antirasism i sin undervisning och ger en försförståelse var vi befinner oss idag och varför. De har en egen hemsida Låt Stå:

 "Sverige idag upplevs av många som segregerat och många människor vittnar om rasism och diskriminering i sin vardag. Statistisk pekar på att människor har olika förutsättningar i dagens Sverige, många hamnar utanför och rasismen leder till hierarkier och maktskillnader. En av grunderna i Låt Stå är att se just det och därefter försöka se lösningar. Vardagsrasism och fördomar är något alla människor bär med sig och insikten att rasism på många sätt genomsyrar vårt samhälle är en viktig del av själva lösningen. Möjligheter till förändring kan bara skapas om vi först belyser och ifrågasätter de rasistiska normerna och strukturerna. Vi menar att det är viktigt att se rasismen i relation till historiska sammanhang och ifrågasätta den svenska självbilden för att förstå att det i många fall har avgörande betydelse för hur vi uppfattar, betraktar och behandlar varandra."            

Niklas gick igenom teoretiska utgångspunkter, svensk historia, maktordningar och mycket tid lades ner på kommunikationsstrategier. Vi fick vara med om en övning från metodmaterialet som lärarna fick denna dag och så pratade Niklas om Elevprojekt som man kan söka pengar för.

På eftermiddagen arbetade vi med interaktiv teater med teatergruppen Solvere! Vi hade "värmauppövningar" i början som handlade om att lära känna varandra och fördomar. Under dagens gång arbetade vi med 3 case som handlade om genus, sexualitet och framlingsfientlighet. Tre problem av olika karaktär som arbetades igenom grundligt, olika sätt att hantera och reflektera över situationerna.


Lärarkollegiet visade upp olika verktyg och ett låg-affektivt bemötande i sitt agerande! Det innebär att skapa en lugn miljö (lärarens agerande) och tryggt bemötande med positiva förväntningar. Att inte gå igång på utmanande eller aggressivt beteende utan neutralisera genom att visa genuint intresse och nyfikenhet för situationen och försöka se vad som ligger bakom beteendet. Många skickliga sätt att hantera de ihopsatta scenerna som spelades.

Allt som allt, en toppendag som bjöd både på reflektion och många skratt!

Väl mött!
/ Johnna Gilljam

Förstå och bemöta utmanande beteende i skolan

Skolan är en miljö som ska fungera för alla elever, det är skolans uppdrag! Men skolmiljön kan vara extra svår för elever med en funktionsnedsättning. För skolans pedagogiska personal handlar det om att med kunskap om vad olika funktionsnedsättningar kan innebära, möta den enskilde elevens behov och svårigheter, så att hen kan ta del av undervisning och vara en del av skolmiljön på ett bra sätt.

Ibland uppstår situationer när elever "utmanar". Då är det viktigt att skolans personal kan möta detta på ett sätt som inte förstärker beteendet och utmanar ytterligare. Det har visat sig i forskning att goda relationer, ett lösningsfokuserat förhållningssätt (fokus på det som fungerar) och ett lågaffektivt bemötande är viktiga ingredienser. (Lågaffektivt bemötande handlar förenklat om att möta starka känslouttryck, affekter, med lugn, positiva förväntningar och respekt)

Under 2014 har projektet storsatsat på utbildning till pedagoger och övrig personal i skolan kring svårigheter som kan kopplas till olika funktionsnedsättningar (i första hand autismspektrum och ADHD) och vad man som pedagog eller kök/städ/administrativ personal kan tänka på vad gäller bemötande av "utmanande" beteende.

(På bilden - Josefine Malm Clase från Enigma, som höll i utbildningsdagar 12 och 15 augusti)

Ett stort antal pedagoger har också fått gå Enigmas Studio 3 - utbildning, som handlar om att förstå och bemöta människor med utmanande beteenden och hur man genom lågaffektivt bemötande kan minska eller undvika konflikter och utbrott. Syftet med detta är att kunskapen ska finnas på alla skolor och hos många pedagoger. Detta underlättar det gemensamma arbetet med att skapa ett gott skolklimat och hjälper pedagogerna att samarbeta och stödja varandra i skarpa lägen.

Som en fortsättning på utbildningsdagarna i augusti kommer några grupper att få uppföljande handledning av Josefine från Enigma.

//Kristina

Högläsning - varför då?

Tre kvällar i september får Sorundas förskoleföräldrar och förskoleklassföräldrar besök av Ann-Marie Körling ( http://korlingsord.se/) som berättar om högläsningens magi. Högläsning av föräldrar till sina barn skapar så mycket mervärde; relation, närhet & samtal, tillgång till fantasi och förstås skriftspråket som underlättar för barn att ta sig fram i skolan och i livet!

Första besöket gick av stapeln onsdagen 3 september i Vika skolas matsal.

Dessa kvällar genomförs i samarbete med Sorundas egna läsmissionärer - Amelie (biblioteket Sorunda) och Ingegerd (biblioteket i Nynäs). Vilket fantastiskt arbete de utför och vilken resurs som finns för barn och unga, föräldrar och pedagoger!
//Kristina

Tema Läridentitet

Elevsamtal...
kan ge oss nycklar till att anpassa undervisningen så att den gynnar elevernas lärande.

Den 15 augusti hade Sorunda skolor besök av Leili Falsafi som forskar om läridentitet. Från att först ta oss med på en helikoptertur över skolans utveckling (eller inte så stor utveckling...?) från bondesamhället via industrisamhället till dagens informationssamhälle tog hon oss vidare till hur det påverkar mötet mellan pedagog och elev i skolan idag.

Genom att vara nyfiken och ställa frågor om hur eleven ser på sitt lärande får vi ta del av elevens egen upplevelse av sig själv, sitt lärande och skoldagen. Det som eleven berättar ger sen upphov till nya frågor. Genom att lyssna aktivt skapas en förståelse för hur eleven uppfattar sin lärsituation. Här kan vi hitta nycklar till elevens lärande och förstärka elevens läridentitet. Hur lär jag mig bäst? När fungerar det för mig och vad är det som gör att det fungerar just där och då?

Avslutar med en annan skolforskares ord:
" There is only one 21st century skill: The one really competitive skill is the skill of being able to learn"
                                                                                                  (D.Williams)


//Anna

Avslut och en början? - Handledning i förskolan

En central del i projektet handlar om att bidra till professionellt och kollegialt lärande, som ett sätt att lägga grund för ett gott lärandeklimat och en pedagogisk utveckling som gynnar barn och ungas välmående och lärande. I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet. Därför har vi anlitat en extern handledare som kan bidra ned den kompetensen till förskolans pedagoger.
Hösten 2013 inleddes med en föreläsning av Margareta Öhman till alla pedagoger i förskolan. Föreläsningen handlade om barns relationsarbete, samspel mellan barn och pedagogens roll etcetera. Föreläsningen var mycket uppskattad. Under hösten 13 fick sedan grupper från de olika förskolorna träffa Margareta och ha handledning kring den pedagogiska praktiken. I utvärderingen efter tre gånger beskrev många att samtalen var givande, men att den praktiska verkligheten (tidspress, logistik etc) lätt tog över. För några pedagoger har det gett mer och för andra mindre. Förskolechef och projektgruppen tog del av utvärderingarna och vi genomförde vissa förändringar för att försöka att underlätta det praktiska. Sedan fick pedagogerna fortsätta med handledning ytterligare tre tillfällen. Istället för att avsluta handledningen på traditionellt sätt, t ex via utvärderingslappar, beslöt vi att göra ett gemensamt avslut där alla deltog. Det fanns också en önskan om att Margareta föreläste en stund eftersom det finns många nya pedagoger.

Så den 14 augusti anordnade projektet och förskolechefen en avslutande halvdag med Margareta Öhman och alla pedagoger på Sorunda förskolor. Det blev en återknytning till handledningen och de teman som kommit upp, t ex bemötande, delaktighet, lek & samspel, föräldrakontakter etcetera. Som avslut fick alla pedagoger prata ihop sig med sin avdelning om vad de vill fortsätta att jobba med. Många uttryckte en önskan om att se över lekmiljöer och hur de kan bli mer inbjudande och ge fler möjligheter. Det var så härligt att höra pedagogerna tala inspirerat om sitt arbete och vad de önskar att barnen och de själva ska få ta del av! Och som Margareta sa - förutsättningarna ser ut som det gör. Med detta menas inte att man ska acceptera allt. Bara att det finns väldigt mycket bra som kan bli synligare!
//Kristina

Expeditionen slår läger .. och tar välbehövlig paus!

Ibland får jag frågan om jag kan sammanfatta projektarbetet på tre rader-:) Jag brukar svara att det snarare behövs minst tre sidor för att beskriva allt som görs i samarbete med förskola och skola! 
Så jag kommer inte att i detta sommarinlägg sammanfatta allt som vi har arbetat med under projektåret 13/14, utan koncentrera mig på själva "resan". Ett projekt har ju en start och ett mål och kan liknas vid en expedition, en resa, en vandringsfärd. Så här kommer några reflektioner från expeditionsledaren, om läsårets vandring.


Det har skett många vandringar på många olika stigar under året.  Allt med fokus på lärandet och "växt" för barn och unga och för oss själva som verktyg för att skapa goda lärmiljöer och verksamheter. Ibland har kanske den gemensamma stigen känts otydlig, ibland klar. 

På färden har vi mött varandra med de olika ryggsäckar vi bär på. Vi har sett varandra och haft många spännande möten och samtal.

Ibland har vi vandrat med varandra, i takt, ibland har vi hamnat i otakt, men kommit ikapp efter en stunds rast och gemensam reflektion. 

På färden har vi fått säckarna fyllda med nya saker och färden har känts annorlunda. Kanske tungt till en början, men sedan lättare. Ibland har vi burit varandras säckar.

Projektets övergripande syfte är att förbättra måluppfyllelsen på lång sikt. Resultatet för vårterminen visar för alla årskurser som får betyg (åk 6-9), att det har skett en förändring i positiv riktning. Bakom siffrorna döljer sig ett slit av sällan skådat slag och jag vill önska all personal i Sorunda rektorsområde en välbehövlig paus på vandringen. Nu slår expeditionen läger!

Glad sommar önskar "expeditionsledaren"!
Kristina

Nya spår

Två intensiva dagar tillsammans med lärarna med i Sorunda rektorsområdet innan det är dags för dem att gå på semester. Ett härligt gäng med stort engagemang trots att det är sista dagarna för läsåret.

Den ena dagen handlade om utveckling och förändring, vad händer med mig i process? Vad händer i organisationen och hur kan man komma över till nästa steg? Johnna höll en liten miniföreläsning för att kunna titta på sig och sina kollegor, var befinner vi oss?



Därefter pratade vi om det utvecklingsarbete vi går in som har arbetsnamnet Nya spår. Hur man kan arbeta med Studiepass och det kompensatoriska uppdraget skolan har. Hur vi kan få till en dialog med eleven om hens läridentitet?


Anna hade ett föredrag om Frågandet som verktyg i Lärsamtal. Hur man kan använda öppna processfrågor i en dialog, varför vi vill få tillgång till elevens tankar om dess inlärning. Det krävs lite träning för att ställa öppna, nyfikna frågor och utan fördömande. Vi bjöd till och med på ett litet rollspel!




Sist men inte minst fick lärarna träna och pröva på att ställa frågor och dess påverkan som verktyg. Tre olika delar i frågandet: Medvetandegöra lärande, Skapa motivation och Skalfrågan. Engagemanget var stort och många skratt hördes i övningarna.

Några kom på att man måste också träna på att lyssna! Att lyssna på svaret är oerhört viktigt och det var lätt att glömma när man var upptagen med att ställa "rätt" frågor. Alla barn i början, ju mer man övar, desto bättre blir man.



Den andra dagen handlar om Samtalsgrupper som är en del av Nya spår, dvs. schemalagda samtal. Susanne Weiner Ahlström berättar om hur och varför man bör jobba med Samtalsgrupper. Att det handlar om skolans uppdrag och hur vi kan stärka och lyfta förmågorna i Lgr 11. Det handlar om att göra eleverna undervisningsbara och få med ALLA elever på spåret oavsett var de befinner sig.

Det finns olika samtal som stärker de olika förmågorna och elevernas relationer till varandra. Man kan arbeta med positiv respons, normgivande samtal, träna aktivt lyssnande och så vidare. Innan lunch fick vi göra en övning om Att medverka till en lärande organisation, en "kub" där vi skulle i tysthet reflektera runt vad vi har observerat idag, tankar om dagen, hur det känns och vad vi vill (önskemål och ambitioner).

På eftermiddagen så fick lärarna arbeta med gruppsamtal med varandra, dvs verktygen som behövs för att arbeta med Samtalsgrupper. Positiva lärare med nyfikna frågor och otroligt härlig stämning. Några lärare sa till och med; inte kan vi gå på sommarlov NU! :-)

Tack för två härliga dagar!
Anna och Johnna

Processtöd - professionellt ledarskap

Jag har under detta läsår haft förmånen att arbeta med arbetslagledarna för skolan men även fritids i rektorsområdet. Man skulle kunna säga att de har varit en del av en ledarskapsutbildning med lösningsfokuserat förhållningssätt och med fokus på förändringsarbete och vad det innebär.

Vi har arbetat med verktyg och metoder för att fokusera på ett lärande arbetslag och hur man blir en tydligare arbetslagsledare. Hur leder man sina kollegor och hur ser man på ledarskap? Vi har utgått från ett salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt.

Jag tänker att det handlar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Ett exempel som vi har arbetat med är förståelsen för möten och mötesstruktur:

• Det finns ett behov att tydliggöra vad mötet är till för. Man har olika syften och föreställningar om varför man är där. Vissa kanske är där för att de måste, andra är där för att de vill. Någon vill få sin fråga belyst, en annan planerar middagen. Jag menar att man behöver få till ett gemensamt syfte och mål med mötet, gäller oftast de flesta möten vi går på. Detta ökar incitamentet att få till ett bra möte samt ökar meningsfullheten.
• Vad är spelregler och mötesregler? Samt hur har man arbetat med detta? Har vi arbetat med dessa frågor med utgångspunkten i att de ska skapa en arbetsrelation och i samförstånd att skapa en hållbar struktur för arbetet? En förutsättning för att ha ramar på mötet och möjliggör till ett demokratiskt ledarskap.
• Vad har jag för ingång till mötet och hur ser jag på mitt ledarskap? Ett bra ledarskap bygger på en dialog med så lite utrymme som möjligt för olika tolkningar, och missförstånd. Samt en förståelse för att alla individer befinner sig på olika ställen i tanken utifrån erfarenheter och upplevelser. 

Att skapa ett lärande arbetslagsmöte, ett lärande arbetsklimat med ett demokratiskt ledarskap kräver mycket grundjobb och förebyggande arbete som inte görs i ett nafs. Att utgå ifrån vad man vill uppnå och vad man vill ha kan skapa ett bra främjande arbete på lång sikt. 

Vi har bearbetat många ämnen då vi har träffats hela 10 gånger! Kan bara konstatera att man gör en enorm satsning i rektorsområdet på lärande kollegium och ledarskap. Sista processtödet jag hade med arbetslagsledarna för skolan genomförde vi form av Lärande samtal som också var en form av utvärdering och det var riktigt spännande. Utifrån vad som sas uppfattar jag att deltagarna har tyckt att det har varit matnyttigt med processtödet och utvecklat dem i sitt ledarskap! 

Jag har ännu en gång kvar med fritids arbetslagledarna och ser fram emot ett nytt Lärande samtal. Det ger oerhört mycket mer än en vanlig utvärdering när man kan reflektera tillsammans om hur och vad man har tagit till sig. 

Johnna Gilljam

Högläsning för små barn

Sitter och planerar för höstens tematiska föräldramöten på förskolan! Vi har bjudit in Anne-Marie Körling, en erfaren lärare/handledare/författare/etc. som sprider budskapet om läsningens betydelse på ett inspirerande och övertygande sätt.  (http://korlingsord.se/). Alla förskolor kommer att få ett besök på sina föräldramöten i höst. Föräldrar från förskoleklasselever kommer att kunna delta på föreläsningsdelen.

Kring denna insats samverkar projektet med förskolechef, pedagoger på förskolan och biblioteket i Sorunda och centrala Nynäshamn. Vi hoppas kunna bjuda på bokbord och roliga samtal!

Varför gör vi det här i projektet? Jo, det har visat sig att högläsning i tidig ålder har stor betydelse för barn och ungas läsförståelse. Och vi vet att det har stor betydelse för skolgång och hälsa. Att kunna läsa är en förutsättning för att kunna vara delaktig i samhället.

Det blir en spännande höst!
//Kristina

Jämställdhet och allas lika värde!

 Peter Söderström från Män för jämställdhet.

Förebyggande elevhälsogruppen på 10 deltagare från Sorunda rektorsområde for i väg till Gnesta på jämställdhetskonferens och med sig hade de även skolchefen! Det är en lärarrepresentant från varje skola, ledningsgrupp med biträdande rektorer, delar av elevhälsogruppen som har arbetat i arbetsgruppen FB- elevhälsa. Tillsammans åkte vi på konferens utifrån ämnet Genus och allas lika värde som vi har arbetat med under läsåret.

Vi fick lyssna på jämställdhetsminister, kommunchefen från Gnesta, politiker från Gnesta om varför man ska arbeta med jämställdhet. Jag gillade att man tänkte förebyggande i kommunen genom att säga:

·      Vi vill ha ett samhälle som inte begränsar människor.

·      Välmående människor sparar pengar.

·      Vi vill att Gnesta ska vara en attraktiv arbetsplats.

De som var mest intressanta att lyssna på var ju de som hade jobbat med och i Frejaskolan med jämställdhet och normer, jämnställdhetsstrateg och lärare, rektor samt Peter Söderström från Män för jämställdhet.

De pratade inte om det där med skillnader på flickor och pojkar som jag är van att höra, pojkar pluggar inte, de har för låg måluppfyllelse – flickor pluggar för mycket, de mår dåligt. Hur ska vi höja pojkars betyg?

Även om detta är viktiga frågor så hade de en annan vinklig som tilltalade mig;

·      Att arbeta med och mot normer som leder till betygsskillnader mellan flickor och pojkar.

·      Att utöka sex och samlevnadsundervisningen med normkritiskt förhållningssätt.

·      Motverka traditionella studieval/yrkesval – att möjliggöra att välja fritt och inte utifrån vilket kön och klass man tillhör.

Jag uppfattade det som att mycket av arbetet som gjordes var inte bara elevarbetet utan även med kollegiet för att genomsyra värdegrunden i detta arbete. Fokus på vuxnas makt och ansvar och inte skuldbelägga barnen var viktigt.  Att arbeta med genus och normkritik, maktpositioner och struktur.

Ett komplext uppdrag, tjejer har olika erfarenheter i att förhålla sig till pojkar (normen) utifrån sin status som tjej. T ex. vem blir mulad? Och vad får jag för att jag blir mulad som tjej? Status och gillande? Och om jag inte är framåt och syns, vad har jag då förhållande till normen pojkar? Eller om jag är en av pojkarna?

Och samma är det bland pojkarna, vilken maktposition har jag i pojkgruppen och vad förväntas det att jag gör och är om jag är pojke? Svåra men ack så intressanta och viktiga frågor att arbeta med!

Om vi inte bryter normen om maktpositionen i skolan 
kommer vi inte att kunna bryta dem i samhället! 

Nästa steg för FB elevhälsogruppen är att smida planer för hur arbetet med detta ska genomsyra rektorsområdet. Så spännande att få vara en del av detta. 

Johnna Gilljam

Synliggjort lärande på fritids

Läste ni tidigare inlägg om fritids arbete med att träna barns förmågor enligt läroplanen? Nu har det gått några månader och på vissa fritidshem kan föräldrar, elever, personalen själva och besökande redan i hallen se vilka förmågor som tränats den senaste tiden och hur det gått till.

Nyligen hade fritidspersonalen en kompetensutvecklingsförmiddag då de förutom att återkoppla till och reflektera över arbetet med att synliggöra förmågorna som tränas på fritids även fick prova på ett sätt att arbeta med samtalsgrupper.








Kul att få vara med på ett hörn och se hur fritidshemmens uppdrag att komplettera skolan, skapa en meningsfull fritid och stödja barnen i deras utveckling synliggörs mer och mer.






//Anna

Barn tänker om lärande

Under våren har jag fått förmånen att träffa elever i två klasser i Sorunda, en åk 4 och en förskoleklass. Vi har samtalat om lärande och vilka förutsättningar de som individer och grupp behöver för att lära. Detta har skett i samband med ett miniprojekt i folkhälsoprojektet "Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Sorunda". Vi kartlägger i miniprojektet hela lärmiljön i klassrummet, både den sociala, pedagogiska och fysiska miljön.


Eleverna berättade mest om olika färdigheter de lärt sig i livet och hur det gick till. De fick även rita en bild för att illustrera berättelsen. Det som var gemensamt för samtliga var att alla hade börjat tillsammans med någon som visade hur man gjorde eller som hjälpte dem att göra det som skulle läras, någon som kunde lite mer än dem. Alla fick dessutom träna mer eller mindre för att verkligen behärska cyklingen, skridskoåkningen, crosskörandet, gitarrspelandet, läsandet, avläsningen av klockan mm. När det gällde lärande i grupp så tog de flesta i åk 4 upp att prat störde lärandet. Vid närmare undersökning och i gemensamt samtal framhöll de dock att det ibland var bra med prat och ibland dåligt och att bra prat kunde bli dåligt om det sades vid fel tillfälle! Intressanta reflektioner som sattes igång vill jag lova...

//Anna

Föräldrar om läsning

Det är så roligt att vara med på föräldraråd! Efter att ha besökt tre föräldraråd har jag nu fått veta mer om vad skolorna arbetar med och vad de uppfattar att eleverna gillar och vad som påverkar deras läsning. Jag har också fått höra vad föräldrarna undrar över, vad de tänker och vad de själva kan tänkas delta i. Läsning handlar ju om så mycket mer än att "läsa en bok" och när samtalet spann loss kring berättande, serier, film och teater kändes det roligt och spännande. Tiden är ju knapp som förälder och det som framkom var att de kan tänka sig att delta på kvällsaktiviteter som de kan göra med sina barn. För som en pappa sa - det är så fantastiskt att få följa sitt barns utveckling!

Tack för att jag fick träffa er alla! Jag ska ta med mig era förslag och tankar i det fortsatta projektarbetet.
(Sista rådet blev så sent p g a av alla intressanta och viktiga frågor att mörkret sänkte sig och jag fick möjlighet att ta den här bilden.)
//Kristina

Språkfattigdom & Lässatsning

I fredags deltog jag, två bibliotikarier och en förskolelärare från Sorunda, på en heldag med titeln- Bekämpa språkfattigdomen!

Det var Läsrörelsen, Lärarförbundet med flera som anordnade denna fullspäckade dag, som en effekt av PISA-chocken, som någon sa på konferensen. Eller som Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, sa

DEN VIKTIGASTE FRÅGAN ÄR INTE VAD DE DÅLIGA PISA-RESULTATEN BEROR PÅ - UTAN VAD DE LEDER TILL!

Vi från Sorunda deltog som en del i planeringen av projektets Lässatsning.  Syftet med satsningen är att med gemensamma krafter komplettera och förstärka det som redan sker i förskola, skola och på bibliotek och fritidsgård.
Vad framkom då på denna konferens som kan bidra till vårt arbete? För egen del fick jag mycket med mig, och här kommer en sammanfattning;

Susanna Ekström, f d litteraturpedagog, fokuserade på små barns läsning och vikten av att på ett kreativt sätt introducera litteratur. Hon arbetar med ett projekt (Berätta, Leka och Lära) där man använder närläsning som en pedagogisk modell. Pedagogerna djupdyker tillsammans med barnen i en bok och den får ta över hela verksamheten och stimulera till lek, samtal och kreativitet. Det lät verkligen roligt!

Gunilla Dahlberg, Mats Myrberg, Monica Reichenberg och Gunilla Moloy bidrog med forskning om läsning på olika sätt. Mats Myrberg presenterade en studie, PIAAC, som visar intressanta resultat i relation till PISA. Studien fångar äldre (20-65) personers läsförmåga, matematiska kunskaper och it-kunskap och genomfördes samma år som PISA.
Det finns en hel del svensk forskning om läsning, som borde spridas bättre!

Gunilla Molloy berättar om sin forskning kring pojkars läsning och hade ett roligt och intressant samtal med författaren till - Jag är Zlatan, som sålts i väldigt många exemplar och som läses av många pojkar. Författaren David Lagerkrantz berättade om boken, berättande och sina erfarenheter av att möta en ny läsargrupp. En fråga som har dykt upp, hos unga killar som läst boken, är - Vad kan jag läsa sen? David och Gunilla tycker inte att den frågan är så lätt att svara på, men publiken hade en del förslag!

Gunilla Lundgren, som arbetar med projektet Nobel i Rinkeby, berättade målande som arbetet med 14-åringar i Rinkeby och hur givande det kan vara att som tonåring att tillsammans med andra läsa, illustrera och möta nobelpristagare. Vilket fantastiskt arbete!

Sist men inte minst- Malin Gonzalez, lärare från Sätraskolan, berättade om sitt arbete med att utveckla ett arbetssätt för lässtrategier. Eleverna har förbättrat sina resultat på nationella provet och både hon och eleverna tycker att arbetet är roligt!
Författaren Martin Widmark har startat projektet - En läsande klass, som kommer att presentera lärarhandledning och annat material under våren som alla kan ta del av på webben.

Sammanfattningsvis var dagen, väldigt innehållsrik och intressant! Snart sätter vi planeringen för vad vår lässatsning i Sorunda ska innehålla. Jag ska bara träffa föräldrar på fyra föräldraråd först, de närmsta veckorna. Det ska bli spännande att höra vad föräldrarna tänker att vi kan göra för att inspirera till läsning för stora och små!

//Kristina

Hälsofrämjande förskola

Förra veckan deltog vi på förskolans APT. Vi har tillsammans med förskolechefen planerat insatser för 2014. På mötet påminde jag som projektledare om projektets uppdrag och på vilket sätt det hänger samman med förskolans uppdrag. Syftet med projektet är förbättrad måluppfyllelse genom att stärka det som fungerar och bidra till utveckling samt att skapa uthållighet i de processer som byggs upp. I förskolans läroplan står det att - Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet! 

Avdelningschefen för förskolan beskrev de utvecklingsområden som tagits fram för hela Nynäshamns förskolor, och som alla förskolor ska arbeta med fram till våren 2015. Det finns en god samstämmighet mellan viljeinriktningen från ledning, politiker och från projektets mål, vilket är bra för alla inblandade i utvecklingsarbetet!

Under 2014 kommer förskolorna i Sorunda att arbeta med olika utvecklingsarbeten i samarbete med projektet;
Kollegialt lärande - Fortsatt grupphandledning med Margareta Öhman för att stärka professionen och öka möjligheten till professionell reflektion. Syftar till att synliggöra, tydliggöra och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö.
Lärsatsning - syftar till att tydliggöra en gemensam kunskapsplattform och givande samtal kring lärande i förskolan. Projektet bidrar med böcker och material till all personal i förskolan, för ett arbete med läsning och samtal under våren 2014.

Demokrati i förskolan - Som en fortsättning på arbetet 2013 med nätverksgrupper om inflytande och några pedagogers deltagande på konferensen Alla barns rätt, kommer några pedagoger att hålla i arbetet med barnkonventionen, att pröva barnråd och olika material för det i förskolorna under våren 2014. Projektet bidrar med material och vikarieersättning för en arbetsdag för pedagogerna.
Förebyggande barnhälsa - Under hösten 2014 kommer projektet tillsammans med förskolechefen att fortsätta arbetet med att förtydliga vad förebyggande barnhälsa i förskolan är, samt se över och förtydliga arbetssätt och riktlinjer.

//Kristina

Vad gör ni på fritids egentligen?

Ni leker väl bara där? eller i dagens stora barngrupper kanske det mest är förvaring? Nej! Fritids utvecklar barns lärande! I tisdags hade fritidspersonal tillsammans med Susanne Weiner Ahlström en dag om fritids lärandeuppdrag. 

 Vi behöver tydliggöra både för oss själva som pedagoger, barn och föräldrar vad de olika aktiviteterna på fritids utvecklar. Susanne hade ett förslag på en cirkel där läroplanens fem förmågor finns med som tårtbitar i olika färger. När en aktivitet på fritids utförs kan personalen samtala med barnen om vad det är de lär sig och utvecklar just nu. 

Till exempel om ett barn hittar en groda i skogen så leder det till att pedagog och barn reflekterar runt detta. En kompis kommer och hjälper till att berätta vad hon vet om grodor. Tillsammans gör de sedan en teater om grodan. Genom att hänvisa till förmågecirkelns ”tårtbitar” kan pedagoger samtala om vad det var de gjorde i skogen idag. Den blå biten, att kommunicera, det var när vi samtalade och lyssnade på varandra. Vi tänkte och fantiserade sedan om grodan det var att reflektera, den gröna tårtbiten etc…

 Genom att dokumentera och sätta upp bilder i de olika tårtbitarna kan man sedan tydliggöra ännu mer och kanske sätta upp det så att föräldrarna också kan se vad barnen lärt sig på fritids.

Det var en mycket uppskattad dag där fritidspersonalen även fick tid att sitta tillsammans och reflektera utifrån sitt eget fritidshem.

//Anna