Synen på lärande märks i undervisningen

Hur går lärande till? Är det överföring av kunskap från en person till en annan? Räcker det i så fall? Är kunskap fakta och färdigheter eller hur jag använder fakta och färdigheter?  Om vi utgår från att kunskap helt enkelt är det vetande vi har så behöver vi som lärare ha en tanke om hur denna kunskap kan utvecklas hos eleverna. Den enskilde lärarens tanke om hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen läggs upp, vilken pedagogik och vilka metoder som används.

Hos Sorunda skolors pedagoger pågår just nu ett intensivt professionsutvecklande lärande om hur lärande går till. Elevernas lärande i skolan ska resultera i att läroplanens kunskapskrav uppnås. Dagens kunskapskrav skiljer sig avsevärt från de kunskaper som värdesattes i tidigare generationer.  Förmågor som att kunna analysera, generalisera, kommunicera, tänka kritiskt, sortera och hantera information ingår i läroplanens kunskapskrav. Hur undervisar man då så att dessa förmågor utvecklas?

Lärares syn på hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen sker. Om jag drar det till sin spets så kommer jag som lärare att ägna mycket tid till att berätta om kunskaper samt låta elever läsa fakta om jag tror att kunskap överförs från en som kan mer till en som kan mindre. Om jag tror att lärande sker genom att den som lär sig, själv reflekterar och kommunicerar sina reflektioner med andra kommer jag att lägga mycket tid till att undersöka vad eleverna kan och ställa reflekterande frågor som utmanar elevernas föreställningar.

Verkligheten är ofta en blandning av ovanstående när man tittar på hur undervisningen går till. Det viktiga är att lärare har tänkt om lärande och inte bara tänkt en gång förut när man utbildade sig utan tänker om och om igen, tillsammans med kollegor. Detta är något som även sker i handledningsgrupperna. Det som Svanelid kallar TTT nämligen: 

Tid Till Tänkande!

//Anna

Ett bra gäng!

I september hade vi och Sorunda skolor en heldag med Göran Svanelid om förmågor. Under två halvdagar har han nu kommit tillbaka till Sorunda och träffat alla de fyra TLC-grupperna som finns i rektorsområdet.
Vi från projektet deltog inte på själva "handledningen" men jag träffade Göran efter sista tillfället.
Innan vi skiljdes åt sa han - Det är ett bra gäng som ni har här!
Och vad betyder det? Jo, att här finns duktiga lärare som vill utveckla sin undervisning för elevernas bästa!

//Kristina

Resultatdialog - forskning om lärande

Måndagen den 18 november deltog jag på Vetenskapsrådets Resultatdialog där ett antal forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap presenterades. Deltagare på konferensen var forskare, utbildare, kommunrepresentanter samt myndighetspersoner från Skolverket och Skolinspektionen m fl. Jag åkte i första hand på denna konferens för att lyssna på Mara Westling Allodi (forskare inom specialpedagogik) på temat Lärandemiljö- Skolutveckling genom det sociala klimatet. I inbjudan står att - Det är möjligt att vända en situation av kris i en skola genom interna initiativ, diskussion av målsättningar i lärandemiljön och gemensamt utvecklingsarbete.  Nyfiket undrar man förstås - vad är det dom har gjort och hur?
Mara har under tre år arbetat med och följt två 6-9-skolor, som hade dåliga resultat och anmärkningar från skolinspektionen. Fokus har legat på interna processer; organisation och socialt klimat. Skolans lärandemiljö utvecklades med stöd av en modell om socialt klimat. Modellen har tagits fram bl a genom studier av vad elever säger om sin lärandemiljö, fokus på hållbara processer, vad man kan påverka i skolan och psykosociala och lärandeteorier. Hennes forskning visar på vikten av relationella och socioemotionella aspekter av lärande och utveckling. Stödjande relationer är något som gynnar alla elever, men är särskilt skyddande för elever i behov av särskilt stöd.
Hon visar också på hur dagens skolsystem med konkurrens, prestationsmätningar och kontroll hade en negativ påverkan på dessa skolors utveckling. Till exempel att skolinspektionens mätningar ofta fokuserar på problem och inte att synliggöra förbättringar och det som fungerar, medför att rektorers arbete inte blir uppmärksammat i den grad som det borde, enligt Mara.
I projektet följer vi med stort intresse Maras forskning som en bas för vårt arbete med inkludering och goda relationer i skolan!

...och sedan jag kan inte låta bli att nämna konferensens keynotespeaker Keith Barton från USA, som berättade om sin forskning om hur elever i USA och Irland ser på historieämnet och varför de har så olika perspektiv.

Den röda tråden handlar om att vi behöver veta mer om hur elever och lärare tänker för att kunna utveckla undervisningen och lärandet i skolan.


Keith menade till exempel att det spelar roll hur en lärare ser på sitt utövande.....

//Kristina